top of page

Rosfeber – hudinfektion på benen

Rosfeber är en bakterieorsakad hudinfektion som oftast drabbar benen. Man kan bli allmänpåverkad och få stark feber men det kan behandlas med penicillin.

Rosfeber – hudinfektion på benen

Snabbversion

 

Symtom

Rodnad på huden, oftast benet, med en kant som sprider sig, svullnad, blåsor och rodnad, ibland feber, illamående och allmänpåverkan


Behandling

Antibiotika, antingen via tabletter eller intravenöst; högläge och kompression kan hjälpa

Symtom & orsak

Rosfeber är en hudinfektion som oftast drabbar benen, men det kan också drabba fötter, armar, ansiktet eller annan kroppsdel. Orsaken är att bakterier, oftast streptokocker, har tagit sig in under huden, ofta via ett litet sår eller spricka. De flesta bakterier som orsakar rosfeber finns naturligt utanpå huden utan att skapa några besvär. 


Huvudsymtomet på rosfeber är en rodnad i huden som sprider sig. 

  • Oftast börjar det som ett avgränsat område med skarp kant som sedan sprider sig

  • Området blir rött och kan vara upphöjd från huden runt omkring

  • Huden kan också svullna, bli varm och göra ont

  • Det kan uppstå blåsbildning och ibland variga sår


Utöver själva hudförändringen kan rosfeber också orsaka andra symtom: 

  • Snabbt påkommen feber

  • Illamående och kräkning

  • Allmänpåverkan

  • Frossa


Rosfeber smittar inte. 


En del personer har lättare att få rosfeber. Det kan handla om att man har en bakomliggande sjukdom som orsakat ödem eller svullnad, eller att man har bensår, eksem, eller annat som gjort huden känslig för infektion. Ju äldre man blir, desto torrare blir huden, vilket också kan öka risken för småsår och därmed rosfeber. Rosfeber är en av de vanligaste komplikationerna vid lymfödem. 


 

Behandling

Man kan inte själv behandla rosfeber utan behöver uppsöka vård. Rosfeber behandlas med antibiotika, vanligast penicillin. Vid mycket allvarliga fall kan man behöva sjukhusvård med intravenös antibiotika. 


Vid återkommande fall kan långtidsbehandling bli aktuellt, då ofta med en låg dos antibiotika. Det kan handla om att man har bakomliggande faktorer som gör att man löper risk för rosfeber under en lång tid. 


Man kan också lindra symtom på rosfeber genom att: 

  • Vila benen, gärna i högläge

  • Lägga kompresser indränkta i alsollösning, på infektionen


Förebygga rosfeber

Om man har ökad risk för rosfeber eller om man ofta får rosfeber, kan man arbeta förebyggande för att stärka huden. Det kan handla om att:

  • Hålla huden mjuk med hjälp av mjukgörande hudkräm

  • Rengöra sår med bakteriedödande medel och sätta på plåster 

  • Försöka undvika småsår så mycket som möjligt – undvik exempelvis att gå barfota eller göra husarbete utan handskar


 

När behöver man söka vård?

Hur akut du ska söka vård beror på dina symtom. 


Sök vård om: 

  • Du misstänker att du har rosfeber

  • Du har ett sår på huden med rodnad som sprider sig

  • Din hud är svullen och röd utan att du vet varför


Sök omedelbar vård om: 

  • Du misstänker att du har rosfeber och samtidigt har feber

  • Du misstänker att du har rosfeber och samtidigt får försämrat allmäntillstånd

  • Du upplever stark smärta i huden



 

Vanliga frågor om rosfeber


Vad är rosfeber?

Rosfeber är en hudinfektion som oftast drabbar huden på benen. Tillståndet orsakas av bakterier och kan ge upphov till rodnad i huden, smärta och ömhet. Man kan också få feber och må allmänt dåligt. Rosfeber behandlas med antibiotika. 


När går rosfeber över?

Rosfeber går inte över av sig själv utan kräver behandling med antibiotika. Obehandlad rosfeber kan leda till sepsis, det vill säga blodförgiftning. 


Varför får man rosfeber?

Man får rosfeber för att bakterier som vanligtvis finns utanpå huden utan att orsaka problem tar sig in i huden, genom exempelvis sår eller sprickor, och förökar sig. Då blir det en infektion i huden. Man kan ha förhöjd risk för rosfeber om man har bakomliggande sjukdomar som orsakar ödem och svullnad, eller hudproblem som eksem eller bensår. 

Granskad av:

Christina Walding, Specialistsjuksköterska

Berit Enqvist, Specialistsjuksköterska

Du kanske också är intresserad av

Viktigt att veta om gikt (portvinstå)

Viktigt att veta om gikt (portvinstå)

Viktigt att veta om skabb & behandling

Viktigt att veta om skabb & behandling
bottom of page